Vägtrafiken är Sveriges enskilt största utsläppskälla och står för cirka en tredjedel av de nationella utsläppen. Att nå Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta om endast 14 år innebär därmed att en enorm förändring måste ske under kort tid, i synnerhet då en ny bil rullar cirka 15 år på vägarna. Med dagens marknadskrafter är det den bränslesnåla dieseln som drar det längsta strået samtidigt som energislukande suvar stiger i popularitet. Med ett lågt oljepris och nya vägbyggen ökar dessutom körsträckorna med bil.

Tiden för att vända utvecklingen är knapp. Därför har förväntningarna på regeringens utredning om ett nytt bonus-malus-system varit höga. Bonusen ska ersätta dagens Supermiljöbilspremie och främja bränslesnåla fossilfria bilar på bekostnad av fossildrivna och energislukande fordon som beskattas, det som kallas malus, i en utformning som är kostnadsneutral för stadskassan.

Utredaren har nu haft ett år på sig att ta fram ett betänkande som bygger vidare på de förslag utredningen Fossilfrihet på väg, även kallad FFF-utredningen, lagt grunden för. Hur gick det då? Med facit i hand är det dessvärre ett tandlöst system som presenteras. Enligt utredningens egen konsekvensbedömning innebär förslaget i sin helhet att antalet dieselbilar kommer att öka ytterligare i nybilsförsäljningen, trots att dieselskandalen finns färskt i minne som många hade hoppats skulle skapa ett momentum för renare bilism. Andelen gasbilar, elhybrider och etanolbilar förväntas däremot att ligga kvar på dagens låga nivåer. Biogasbilar kommer till och med, hör och häpna, att bestraffas med en malus då de officiella certifieringsvärdena förutsätter att de körs på naturgas liksom på kontinenten. I Sverige hör dock biogasen till ett av de mest klimatsmarta bränslena som, tillsammans med alla förnybara drivmedel, spelar en viktig roll i klimatomställningen. Elbilarna och laddhybrider gynnas mest, men ökningen förväntas endast vara marginell fram till 2021. De enda som förväntas minska i antal är bensinbilarna. Detta gäller både i ett scenario med och utan viktkomponent. Ja, viktkomponenten smög sig in även i denna utredning, fastän klimatet inte bryr sig om vad något väger.

Mot den bakgrunden drar utredaren själv slutsatsen att förslaget endast kommer att minska utsläppen med en procent fram till 2021. Att enbart inkludera det som kommer ur avgasröret och inte se på den faktiska klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv ger dock en skev bild av verkligheten. Istället kan man fråga sig hur stora de reella utsläppsminskningarna faktiskt kommer att bli? Vi tycker att det ska kosta att förorena. För att få fler konsumenter att välja ny och ren teknik måste styrmedel utformas på ett sätt som gör det lätt att göra rätt och vara lättbegripligt för konsumenten och bilförsäljarna. Det krävs även en långsiktighet, i synnerhet för industrin som står inför stora investeringar. Tyvärr snubblar förslaget på alla de punkterna.

Ett bonus-malus-system är långt ifrån den gyllene lösningen på alla utmaningar, men med sju riksdagspartier som står bakom målet om en fossiloberoende fordonsflotta, ett skärpt nationellt klimatmål och en klimatlag, är det trots allt förbryllande att regeringens förslag saknar ambitionen att driva omställningen. Ett år tycks därmed ha gått förlorat och Sverige tappar styrfart.

Vi är övertygade om att regeringen tillsammans med allianspartierna kan bättre och vi är många som är villiga att hjälpa till med lösningar, exempelvis i våra remissvar. Klimatfrågan berör oss alla och det finns mycket att vinna på att främja en utveckling mot förnybart och där fler bilister har möjlighet att bli gröna bilister och allra helst smarta mobilister. En omställning som bygger på verklig förändring.

Johanna Grant, ordförande Gröna Bilister